onsdag 8 januari 2014

Vad händer egentligen i åsiktskorridorerna?

"Utvecklingen gör det utomordentligt trist att delta i och följa svensk samhällsdebatt. Åsiktskorridoren –  det vill säga den buffertzon där du fortfarande har visst svängrum att yttra en åsikt utan behöva ta emot en dagsfärsk diagnos av ditt mentala tillstånd –  är mycket smal"
skriver  statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson i sin blogg. 


Nja. Vet inte jag. Här är lite tankar från Twitter. 
@rdjalaie: Jag tror inte heller att åsiktskorridorerna blivit smalare. Det är bara fler o nya ansikten som trängs med nu.Och det irriterar stammisarna.

@rdjalaie: Ok. Självklar ska avarter o personangrepp i debatten beivras(!!). Men en hård debatt om rasism som är på frammarsch i Europa måste vi tåla.

@rdjalaie: En del av de nya som trängs i åsiktskorridorerna o irriterar är "2:a gen invandrare" som tvärtemot sina föräldrar hörs o inte håller käften.

@rdjalaie: Men rasismdebatten lider av samma sjukdom som andra debatter. De forum som finns inkluderar inte medborgarna. Inget demokratiskt samtal.

@rdjalaie: Om vi vill gå till ett verkligt medborgerligt samtal om rasism och andra frågor, så måste vi skapa nya forum än ledarsidorna o Twitter.

@rdjalaie: Där har allmänhetens radio&Tv har ett tungt ansvar att bli forumet/katalysatorn för det demokratiska medborgerliga samtalet om bl.a. rasism.


@rdjalaie: Annan sjukdom som rasism-/integrationsdebatten lider av är att kunskaperna bygger på siffror o googlesökningar. Speciellt på ledarsidorna.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar