Det finns en typ av journalistik som går ut på att ge inblick i "andras" liv, som i huvudsak riktar sig till just andra än de som beskrivs. Det "hörs" till vilka jobbet riktat sig.
Ofta är det synd om de som beskrivs. Det tillstånd de befinner sig i är ganska statisk, svartvitt och ofta väsensskild från oss andras. Dem som journalisten beskriver är ofta maktlösa, inlåsta och förlorat i princip all egen initiativförmåga.
Det är mycket känslor inblandad. Vi ska "beröras". Hellre det än tänka, förstå och agera.
...
